Lotterier och skraplotter

By | 10 augusti, 2014
Spel och online skraplotter och lotterier, slumpmoment, gissa grisens vikt, odds, spelteori och vinstchanser.

Spel och online skraplotter och lotterier – Triss – Trio – Lotto – Skraplotter – Scratch Cards.

Vad är ett lotteri.

Arrangemang som avgörs av ett slumpmoment är ett lotterier och arrangemang som avgörs av prestationsmoment är en tävling. För att man skall anse att ett prestationsmoment finns krävs att vinnaren utses genom att en prestation som bedöms enligt förhand bestämda grunder. Slumpen får inte heller i större grad påverka utgången. Prestationen kan till exempel vara att skriva en slogan, lösa en gåta eller fota en sommarbild.

Ibland anordnas tävlingar på så sätt att de innehåller en kombination av prestations- och slumpmoment. Arrangemanget är ett lotteri om prestationen går före slumpmomentet och det anses som en tävling om slumpmomentet går före prestationen. I svensk lagstiftning räknas pokerspel som ett lotteri.
Exempel på lotterier: Gissningar av olika slag som att gissa ett visst datum när en något kommer att inträffa, antalet ärtor i en burk eller vikten på julgrisen är lotterier.
Så stor är din vinstchans: Aftonbladet har gjort en kartläggning av vinstchanserna på olika populära lotter. Här är ett axplock ur den:

  • Penninglott: Vinstchans 1 på 4, miljonchans 1 på 300 000, högvinst 3 miljoner, tillbaka till spelarna – 49 procent.
  • Triss: Vinstchans 1 på 5, miljonchans 1 på 250 000, högvinster 1 miljon och 2,5 miljoner, tillbaka till spelarna – 49 procent.
  • Cancerfondens rikslotteri: Vinstchans 1 på 5, miljonchans 1 på 375 000, högvinst 1 miljon, tillbaka till spelarna 35,8 procent.
  • Miljonlotteriet: Vinstchans: 1 på 5,1, miljonchans 1 på 433 333, högvinster 1 miljon och 5 miljoner, tillbaka till spelarna 50 procent.
  • Bingolotto: Vinstchans: 1 på 7,7, miljonchans ungefär 1 på 160 000 att få spela på antingen Superchansen eller Färgfemman, högvinst upp till 3 miljoner, tillbaka till spelarna 43 procent.

Källa: Aftonbladet.se

Odds

Odds är inom spel och vadslagning förhållandet mellan vinst och insats. Ett högt odds ger mer pengar i vinst men är också mer osannolikt.
Odds ges av en bookmaker eller spelbolag. Oddset för att något ska inträffa räknas ut genom formeln p/(1-p), där p är sannolikheten för att händelsen ska inträffa.

Man brukar beteckna odds på två olika sätt. Det första är till exempel 4:1 (eller 4-mot-1, 4/1, etc.) och anger att man får 4 kr tillbaka per satsad krona plus insatsen tillbaka. Detta kallas även brittiska odds eller traditionella odds.
Det andra är decimalform, till exempel 2,2 innebär att man vinner 2,2 gånger insatsen.

Odds ges som antingen fasta eller flytande. Fasta odds innebär att spelbolaget i förväg gjort en bedömning om hur sannolika de olika utfallen är.
Flytande odds innebär att oddsen ändras beroende på hur många som spelar på ett visst alternativ.

Spelteori

Spelteori är teorier som beskriver beteenden i samspelet mellan olika parter.  Två grundläggande begrepp är maximering av vinst respektive minimering av förlust. Det finns flera matematiska modeller för att beräkna dessa.

Främst används spelteori inom nationalekonomi, biologi och datavetenskap.

Ett av de mest kända exemplet på spelteori är ”Fångarnas dilemma.”
I exemplet kan två fångar välja mellan att ange den andre eller hålla tyst.
Om de bägge anger varandra åker de fast, om båda håller tyst går de fria.
Om den ene anger den andra medan den andra håller tyst så får den förste en belöning, medan den andra får ett hårdare straff.
Vilken strategi är bäst för en själv, att ange eller att hålla tyst?

Svaret kommer man fram till genom att analysera de olika fallen.
Om den andre håller tyst, är det bäst för mig om jag anger, så att jag inte bara går fri utan också får en belöning.
Om den andre anger mig, är det också bäst för mig att ange, så att jag i alla fall inte får det extra hårda straffet.
Oavsett vad den andre väljer är det alltså bäst för mig att ange.

1994 fick John F. Nash Jr., John Harsanyi och Reinhard Selten Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sina arbeten inom området.

2005 fick Thomas Schelling och Robert Aumann samma pris för deras forskning inom området.